Självkänsla och rörelseglädje – viktiga komponenter i ungas hälsa

  • Svenska barn rör sig för lite
  • Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga

Ovanstående punkter är två – samexisterande – problem för den svenska folkhälsan. Just det, samexisterande. Vi som jobbar för hållbar hälsa och sunda ideal kan dock få höra att det inte tillhör ”de riktiga problemen” när vi tar upp företeelser som retuschering av modebilder eller vill diskutera hur vi kan förebygga ätstörningar. ”Barnfetma! Det är ett verkligt problem!” kan det låta. Och varje gång suckar jag ännu lite djupare inombords och tänker att vi har så långt kvar…

Hur kan så många inte fatta någonting? Vad i att arbeta mot exempelvis ätstörningar och skev självbild utgör ett hot mot ungas hälsa? Finns det på allvar någon som tror att ouppnåeliga skönhetsideal, bantningsreklam och träningshets i sociala medier för med sig något bra?

”Vi måste satsa på att komma till rätta med de riktiga problemen!” ekar det gång på gång och jag undrar på riktigt vad som är så svårt att förstå. Arbetet med att få unga att röra sig mer är enormt viktigt, likaså är det oerhört viktigt att arbeta med barn och ungas psykiska hälsa. Det existerar alltså inget motsatsförhållande mellan de här två frågorna. Och:

Att barn och unga rör sig för lite botas INTE av trenddieter, hälsoextremism, retuscherade kroppar, träningshets eller orealistiska skönhetsideal!

Att verka för att våra unga mår bättre, psykiskt och fysiskt, är något som jag brinner för, både som fysioterapeut och medmänniska. Följande punkter är exempel på åtgärder som jag skulle hoppas att det lades resurser på i en snar framtid:

  • Arbetet med ungas självkänsla (föreläsningar och mentorskap, sunda förebilder, litteratur osv)
  • Minska intaget av läskedrycker (svårt, men viktigt)
  • Matlagning från grunden, att hitta matglädje och få ökad kunskap om vad som är en bra måltidsordning (hur ser hemkunskapsundervisningen ut idag? Hur ser det ut hemma?)
  • Ätande i lugna miljöer där signaler för hunger och mättnad är lättare att tolka (hur ser det ut i skolmatsalarna idag? Hur ser det ut hemma?)
  • Utökade idrottslektioner i skolan (med fokus på rörelseglädje!)
  • Möjlighet till fysisk aktivitet utan utseendefixering och elitism (exempelvis dansprojektet och ”after school”-fotboll!) efter skoltid.
  • Se över skolgårdar och andra miljöer där unga vistas och se till att de bjuder in till fysisk aktivitet och rörelseglädje!
Bild: pixabay.com

Vad tycker du?

 

3 Comments

  1. Pingback: ”Min hälsoförebild är att se ut som du” – Johanna Ahlsten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *